Nu skymmer det.

Nu har jag bestämt mig! En timme dator per dag. Det låter väl passligt? I alla fall enligt mina beräkningar. Jag stiger upp klockan sex, lagar mig färdig och äter frukost, sen tio minuter över sju bär det av till skolan som börjar halv nio. Skolan slutar halv tre och klockan halv fyra är jag hemma i bästa fall. Då har jag fem och en halv timme fritid fram till klockan nio då jag går i duschen. Då med middagen inräknad. Halv tio är det meningen att jag ska gå och lägga mig, och eventuellt läsa någonting fram till klockan tio då jag ska sova. Jag följer ju inte de här tidsramarna helt förstås, men ungefär.
Så om jag bara ger datorn en timme borde jag hinna göra andra saker... Då skulle jag i bästa fall ha fyra timmar till det, men som det brukar se ut så blir det väl lite mindre. Om man räknar bort tiden då jag sitter och pratar med mamma nämligen, eller så. Men jag insåg att nu när det börjar skymma tidigare så kommer mina promenader inte att kännas lika somriga längre, och det passar ju mig. Mer promenader! Jag borde kanske t.o.m. fråga mamma om hon vill komma ut och gå.
Detta kom jag fram till ikväll när jag gick ut till farmors äppelträd och skulle hämta ett par äpplen. Det var fint därute, och när jag kom tillbaks till vår gård fick jag för mig att jag skulle gunga. Jag gungade tills det kändes som att gungställningen började hoppa sådär lite, ni vet? Det är obehagligt. Sen när gungan stannade kände jag mig sådär smått illamående, men jag har förstått att jag borde gunga mer nu. Jag såg att vår gård faktiskt kanske var ganska okej, det lite för långa gröna gräset och solrosorna. "Berget" som gränsar mot gården, och när man gungade och så att man kunde se över det så skymtade man sjön, eller ja, vad man nu ska kalla det.
Jag insåg att det kanske inte var så illa, och sen när jag gick och postade ett brev åt mamma bestämde jag mig för att jag max fick vara på datorn en timme per dag... Men, hejdå!